Kluster, klusterinitiativ och klusterorganisationer – kraftfulla verktyg för regional näringslivsutveckling

Efter att ha arbetat med kluster och klusterutvecklingsfrågor i snart 18 år har jag ofta fått svara på frågan vad kluster egentligen är och om man inte lika gärna kan kalla dem för nätverk eller branschorganisation eller något annat. För att underlätta samtalet om hur regional utveckling kan stödjas genom ett aktivt klusterutvecklingsarbete vill jag därför försöka förklara några begrepp som är viktiga att förstå för att kunna arbeta med  kluster och klusterutveckling.

 

Kluster (klase eller klunga)

Ett kluster (vi brukar tala om ”naturliga kluster” som utvecklats naturligt utan aktiv påverkan) är en geografisk närliggande grupp sammankopplade företag och därtill hörande institutioner inom ett visst område (bransch/teknikområde), vars gemensamma behov tillgodoses och skapar ekonomiska nyttor för de inblandade likväl som för tredje part. (Porter 1998, On Competition)

Kluster av företag finns runt om på jordklotet och såväl fenomenet som effekterna av dessa företagskluster har man forskat på sedan slutet av 1800-talet. Exempel på naturliga kluster är Filmindustriklustret i Hollywood, Bilbyggarklustret i södra Tyskland, Skogsindustriklustret i Värmland, Silicon Valley, och Spelklustret i Stockholm.

 

Klusterinitiativ

Man kan försöka ”manipulera” ett naturligt kluster att utvecklas genom att organisera klustret för att stärka dess konkurrens- och innovationsförmåga genom ett klusterinitiativ. Klusterinitiativ är alltså ett organiserat arbete för att utveckla innovationsförmågan och konkurrenskraften hos klustrets företag, inom en geografisk region som involverar klusterföretag, offentlighet och akademi “. (Sölvell, Lindqvist och Ketels 2003, The Cluster Initiative Greenbook)
Klusterinitiativ startas för att ”sätta en turbo” på ett kluster och försöka utveckla det till sin fulla potential.

 

Klusterorganisationer

För att aktivt och effektivt arbeta med klusterinitiativs utveckling skapas ofta en organisation som skall agera intermediär (förmedlare) mellan olika aktörer i och utanför ett kluster – en klusterorganisation. Denna kan anta olika organisationsformer, allt ifrån ideella föreningar, offentliga organisationer till företag och ekonomiska föreningar. (EC Communication: Towards world-class clusters in the European Union: Implementing the broad-based innovation strategy- SEC(2008) 2637} 17 October 2008, p.8).
En klusterorganisation måste inte ha medlemmar, men det vanligaste inom EU är att man organiserar en medlemsorganisation och att organisationen tillhandahåller tjänster till klusterinitiativets aktörer.

Exempel på tjänster är att: utveckla kontakter mellan företag och offentligheten, stärka företagens innovationsförmåga och kopplingen till forskningsinstitutioner, stärka affärsmöjligheter genom kontakter mellan små och stora företag i klustret (såväl krävande kunder som konkurrerande företag), vidareutveckla kopplingen mellan företag och utbildning och kompetensförsörjning, bidra till företags internationaliseringsförmåga och utveckla företagens kopplingar till kapital (riskkapital och investorer) samt till andra klusterorganisationer – de sju innovationsgapen (Innovationer Regioner och Kluster, Sölvell, Lindqvist och Williams 2012)

 

Innovationsförmåga

Ett klusters utvecklingsförmåga och långsiktiga uthållighet (visar forskningen på) hänger i första hand på företagens innovationsförmåga. En väl fungerande klusterorganisation är en motor i klustrets utvecklingsförmåga vilken kan bidra till att stärka först och främst de små och medelstora företagens innovationsförmåga samt överbrygga innovationsgapen – och är därmed en viktig kugge i ett långsiktigt klusterutvecklingsarbete. Genom att koppla upp företagen till varandra och till andra aktörer som kan bidra till att ny kunskap skapas stärks företagens möjligheter att utveckla nya produkter och tjänster. Genom att utveckla ett brett nätverk av och förenkla samarbetet mellan aktörerna i och kring klustret skapas broar som underlättar företagens innovationsförmåga. Klusterorganisationen fungerar som intermediär och brobyggare. Den absolut avgörande faktorn för ett framgångsrikt klusterinitiativ är att man lyckas skapa förtroende mellan aktörer som både skall kunna samarbeta samtidigt som man också är konkurrenter, en ofta förbisedd faktor när man arbetar med utvecklingen av ett klusterinitiativ.

 

Global attraktionskraft

Genom ett aktivt och väl fungerande klusterinitiativ med en klusterorgansiation som förstår sammanhangen och utvecklar samarbeten baserad på tillit och kunskap, skapas en regional attraktionskraft kring klusterinitativet. Hit dras specialister (och generalister) som bidrar med sina kunskaper till klusterinitiativets företag; nya företag uppstår, forskningsinstitutioner, lab/testbeddar, konkurrenter flyttar till regionen för att dra nytta av klusterinitiativets effekter. Nytt kapital attraheras som gör att nya och gamla företag kan investera i nya produkter och tjänster. Studenter genomför ex-jobb, får praktik och tillför nya kompetenser till befintliga kunskapsområden och slutligen genom korskopplingar mellan teknik och branschområden som skapar nya kombinationer av kunskap att utveckla nya produkter och tjänster och skapar robusthet i klustret och därmed ökad överlevnadsförmåga i goda och dåliga tider. (Building the Cluster Commons,  Sölvell & Williams, 2013).

 

 

 

 

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s