Efter att ha arbetat med kluster och klusterutvecklingsfrågor i snart 18 år har jag ofta fått svara på frågan vad kluster egentligen är och om man inte lika gärna kan kalla dem för nätverk eller branschorganisation eller något annat. För att underlätta samtalet om hur regional utveckling kan stödjas genom ett aktivt klusterutvecklingsarbete vill jag därför försöka förklara några begrepp som är viktiga att förstå för att kunna arbeta med  kluster och klusterutveckling.

Kluster (klase eller klunga)

Ett kluster (vi brukar tala om ”naturliga kluster” som utvecklats naturligt utan aktiv påverkan) är en geografisk närliggande grupp sammankopplade företag och därtill hörande institutioner inom ett visst område (bransch/teknikområde), vars gemensamma behov tillgodoses och skapar ekonomiska nyttor för de inblandade likväl som för tredje part. (Porter 1998, On Competition)

Kluster av företag finns runt om på jordklotet och såväl fenomenet som effekterna av dessa företagskluster har man forskat på sedan slutet av 1800-talet. Exempel på naturliga kluster är Filmindustriklustret i Hollywood, Bilbyggarklustret i södra Tyskland, Skogsindustriklustret i Värmland, Silicon Valley, och Spelklustret i Stockholm.

Klusterinitiativ

Man kan försöka ”manipulera” ett naturligt kluster att utvecklas genom att organisera klustret för att stärka dess konkurrens- och innovationsförmåga genom ett klusterinitiativ. Klusterinitiativ är alltså ett organiserat arbete för att utveckla innovationsförmågan och konkurrenskraften hos klustrets företag, inom en geografisk region som involverar klusterföretag, offentlighet och akademi “. (Sölvell, Lindqvist och Ketels 2003, The Cluster Initiative Greenbook)
Klusterinitiativ startas för att ”sätta en turbo” på ett kluster och försöka utveckla det till sin fulla potential.

Klusterorganisationer

För att aktivt och effektivt arbeta med klusterinitiativs utveckling skapas ofta en organisation som skall agera intermediär (förmedlare) mellan olika aktörer i och utanför ett kluster – en klusterorganisation. Denna kan anta olika organisationsformer, allt ifrån ideella föreningar, offentliga organisationer till företag och ekonomiska föreningar. (EC Communication: Towards world-class clusters in the European Union: Implementing the broad-based innovation strategy- SEC(2008) 2637} 17 October 2008, p.8).
En klusterorganisation måste inte ha medlemmar, men det vanligaste inom EU är att man organiserar en medlemsorganisation och att organisationen tillhandahåller tjänster till klusterinitiativets aktörer.

Exempel på tjänster är att: utveckla kontakter mellan företag och offentligheten, stärka företagens innovationsförmåga och kopplingen till forskningsinstitutioner, stärka affärsmöjligheter genom kontakter mellan små och stora företag i klustret (såväl krävande kunder som konkurrerande företag), vidareutveckla kopplingen mellan företag och utbildning och kompetensförsörjning, bidra till företags internationaliseringsförmåga och utveckla företagens kopplingar till kapital (riskkapital och investorer) samt till andra klusterorganisationer – de sju innovationsgapen (Innovationer Regioner och Kluster, Sölvell, Lindqvist och Williams 2012)

Innovationsförmåga

Ett klusters utvecklingsförmåga och långsiktiga uthållighet (visar forskningen på) hänger i första hand på företagens innovationsförmåga. En väl fungerande klusterorganisation är en motor i klustrets utvecklingsförmåga vilken kan bidra till att stärka först och främst de små och medelstora företagens innovationsförmåga samt överbrygga innovationsgapen – och är därmed en viktig kugge i ett långsiktigt klusterutvecklingsarbete. Genom att koppla upp företagen till varandra och till andra aktörer som kan bidra till att ny kunskap skapas stärks företagens möjligheter att utveckla nya produkter och tjänster. Genom att utveckla ett brett nätverk av och förenkla samarbetet mellan aktörerna i och kring klustret skapas broar som underlättar företagens innovationsförmåga. Klusterorganisationen fungerar som intermediär och brobyggare. Den absolut avgörande faktorn för ett framgångsrikt klusterinitiativ är att man lyckas skapa förtroende mellan aktörer som både skall kunna samarbeta samtidigt som man också är konkurrenter, en ofta förbisedd faktor när man arbetar med utvecklingen av ett klusterinitiativ.

Global attraktionskraft

Genom ett aktivt och väl fungerande klusterinitiativ med en klusterorgansiation som förstår sammanhangen och utvecklar samarbeten baserad på tillit och kunskap, skapas en regional attraktionskraft kring klusterinitativet. Hit dras specialister (och generalister) som bidrar med sina kunskaper till klusterinitiativets företag; nya företag uppstår, forskningsinstitutioner, lab/testbeddar, konkurrenter flyttar till regionen för att dra nytta av klusterinitiativets effekter. Nytt kapital attraheras som gör att nya och gamla företag kan investera i nya produkter och tjänster. Studenter genomför ex-jobb, får praktik och tillför nya kompetenser till befintliga kunskapsområden och slutligen genom korskopplingar mellan teknik och branschområden som skapar nya kombinationer av kunskap att utveckla nya produkter och tjänster och skapar robusthet i klustret och därmed ökad överlevnadsförmåga i goda och dåliga tider. (Building the Cluster Commons,  Sölvell & Williams, 2013).

Klusterutveckling har under ca 20 år varit ett verktyg för att driva regional näringslivsutveckling i hela Sverige. Sedan 1990 talet har vi i Sverige på regional/lokal nivå och även på nationell nivå arbetat med klusterutveckling som ett verktyg för regional utveckling. Under några år hade Vinnova en storsatsning på området med ett nationellt klusterprogram som därefter togs över av Tillväxtverket. Runt om i Europa har klusterutvecklingsprogram startats och utvecklats. Från den svenska starten i slutet på 90-talet då vi i mångt och mycket ledde utvecklingen inom EU till för några år sedan då det nationella klusterprogrammet upphörde.

Med hjälp av nationella och eller regionala klusterutvecklingsprogram har flera länder inom EU i dag ”kört om oss” och arbetar nu framgångsrikt med systematiska klusterutvecklingsprogram. I våra grannländer har Norge ett framgångsrikt klusterprogram genom Innovation Norge liksom Danmark där ett strukturerat klusterutvecklingsarbetet har genomförts över tiden, på nationell nivå. Här i Sverige lever ett stort antal klusterinitiativ fortsatt kvar, några har utvecklats genom Vinnovas fortsatta initiativ kring Vinnväxtprogrammet, medan de som är utanför programmet får fortsätta sin utveckling utan någon egentlig nationell sammanhållen policy eller utvecklingsprogram, till nytta för den regionala klusterutvecklingen.

Den 16:e oktober offentliggjorde Innovation Norway vilka klusterinitiativ som tas upp i deras nationella klusterprogram på Arena respektive NCE nivå. Jag har under årens lopp haft förmånen att arbeta på uppdrag av Innovation Norway och därmed sett möjligheterna i det nationella programmet (som man förövrigt till stor del har satt samman med idéer från svenska tidigare klusterprogram och policy).

Det skulle vara av stor vikt om vi snarast kunde sätta upp ett nytt svenskt klusterprogram till nytta för de existerande klusterinitiativen och nya tillkommande som skapar tillväxt i regioner i hela Sverige, inte minst med tanke på det stöd i utvecklingen av Smart Specialiserings (RIS3) arbetet som förväntas pågå och utvecklas såväl här i Sverige som inom övriga EU.

Now we have released our new report -“Building the Cluster Commons”/ The Orange book. The book is written by Professor Örjan Sölvell and Mats Williams regarding our evaluation methodology used to evaluate 12 clusters in North Mid Sweden. Please feel free to down load the book and learn more about how to get a clearer picture how to evaluate clusters and cluster organizations and their performance.

Download the book at http://www.clusterobservatory.eu